Varför behövs personförsäkringar?

Vår exempelperson Patricia är gift, har två barn, bor i villa, familjen har två bilar och åker utomlands en gång per år. Barnen har varsin aktivitet som de utövar två gånger i veckan. Själv spelar hon fotboll två gånger i veckan och hennes man tränar löpning ett par gånger i veckan. Hon jobbar som projektledare (tjänsteman), tjänar 35 000 kr i månaden och omfattas av förmåner genom sin arbetsgivare och av kollektivavtal.

Patricia drabbas av en stroke (hjärninfarkt) som innebär att hon inte kan arbeta under två år. Patricia får ersättning genom socialförsäkringen, från sin arbetsgivare och genom det kollektivavtal hon omfattas av genom sin anställning, men familjens ekonomi blir trots allt lidande. Räddningen är att Patricia har tecknat en privat sjuk- och olycksfallsförsäkring. Patricia har valt försäkringsbelopp 1 500 000 kr för både bestående skada och förlorad arbetsförmåga.

Ersättningen från sjuk- och olycksfallsförsäkringen

• Ekonomisk första hjälp – 50 000 kr som betalas ut direkt när diagnos är fastställd och säkerställd av läkare.
• Patricias bestående skada (medicinsk invaliditet) fastställs till 50 %. Det innebär att hon får 1 500 000 kr via försäkringen för den bestående skada som hennes stroke medför. (50 % av valt försäkringsbelopp 1 500 000kr = 750 000 kr. Eftersom den bestående skadan uppgår till 30 % eller mer så betalas dubbel ersättning ut (750 000 x 2 = 1 500 000)).
• Sjukhusvistelse med 100 kr per dag (max 365 dagar) och ersättning för kristerapi (upp till 10 behandlingstillfällen). 

Om Patricias stroke även skulle innebära att hon skulle få svårt att återgå till arbetslivet fullt ut skulle försäkringsmomentet ekonomisk invaliditet kunna bli aktuell. Om det visar sig att Patricias stroke innebär en bestående nedsättning av hennes arbetsförmåga med minst 50 % betalas 750 000 kr (50 % av valt försäkringsbelopp 1 500 000 kr = 750 000 kr) ut genom ersättningsmoment ekonomisk invaliditet (förlorad arbetsförmåga).

Utbetalning vid både medicinsk och ekonomisk invaliditet: 2 300 000 kr (50 000 + 1 500 000 + 750 000) samt ersättning för sjukhusvistelse och kristerapi.

Patricia använder en del av ersättningen som hon får genom sin sjuk- och olycksfallsförsäkring till att betala av boende- och billån, för att minska sina löpande kostnader. Resterande del har hon sparat för att täcka kommande inkomstförlust.

Om du har flera personförsäkringar, till exempel både privata försäkringar och via jobb eller skola, kan viss ersättning betalas ut från flera försäkringar. Anmäl därför alltid det som har hänt till alla personförsäkringar du har.

Om du blir sjuk får du sjuklön från din arbetsgivare dag 2–14 motsvarande 80 % av din inkomst (första dagen är karensdag utan ersättning). Därefter har du möjlighet att få sjukpenning från Försäkringskassan under första året.

• Första året är ersättningen 77,6 % av din sjukpenninggrundande inkomst, maximal ersättning som utbetalas är 23 216 kr per månad före skatt (baserat på en 30-dagarsmånad).
• Om du är sjuk längre tid än ett år har du möjlighet att ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen minskas då till 72,75 % av din sjukpenninggrundande inkomst.
• Om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och du troligen aldrig kommer att kunna återgå till heltidsarbete har du möjlighet att få sjukersättning. Om du beviljas hel sjukersättning får du ersättning motsvarande 64,7 % av din antagandeinkomst, maximal ersättning som utbetalas är 18 399 kr per månad före skatt.

Källa: Försäkringskassan

• Om ditt barn blir sjukt så kan du få tillfällig föräldrapenning för vård av barn.
• Om ditt barn blir allvarligt sjukt kan du beviljas tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar. Ersättningen uppgår till 77,6 % av din sjukpenninggrundande inkomst.
• Om ditt barn blir långvarigt sjuk och du måste stanna hemma från ditt arbete en längre tid kan du beviljas vårdbidrag från Försäkringskassan. Högsta ersättning som kan betalas ut (helt vårdbidrag) är 9 479 kr per månad före skatt.

Källa: Försäkringskassan