Vi har inget samarbete med Trygg Telefoni
Vi har fått veta att ett företag som kallar sig Trygg Telefoni kontaktar våra kunder och påstår att vi har ett samarbete med dem. De erbjuder olika abonnemang på säkerhetstjänster och att säger att du ska få självriskeliminering och rabatter på Ifs försäkringar. Detta stämmer inte.
Om Trygg Telefoni ringer dig är vårt tips att du lägger på luren. Vi vill även påminna om vad du kan göra för att minska risken för att bli utsatt för ett bedrägeri.
5 tips för att undvika risken för bedrägeri
- Var försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer.
Inloggning och signering med exempelvis bank-id eller bankdosa ska alltid ske på eget initiativ, aldrig på någon annans begäran. - Lämna inte ut dina personuppgifter på telefon eller via mejl.
- Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar.
- Välj fakturabetalning före förskottsbetalning med kreditkort när du handlar på nätet.
- Virusskydda din PC. Undvik att klicka på länkar från okänd avsändare.
Gör så här om du blivit utsatt för ett bedrägeri
- Gör en polisanmälan direkt.
- Spärra personnumret, kreditkort, konton och kreditupplysningar.
- Byt alla lösenord.
- Ta kontakt med de butiker, banker och finansbolag som kräver dig på pengar.
Olika typer av bedrägeri
Bedrägeri genom social manipulation
Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats.
Identitetsbedrägeri
Kallas även kreditbedrägeri. Gärningspersonen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter).
Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Fakturabedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av så kallade bluffakturor.
Kortbedrägeri
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram- och baksida.
Källa: Brå
Senast uppdaterad: 2 februari 2022