Ryggen

Ryggen är överkroppens baksida. Den består av ett symmetriskt virrvarr av muskler och av ryggraden, som håller uppe kroppen och sträcker sig från nacken ända ned till korsryggen.

Musklerna

Även om konstruktionen ser krånglig ut är ryggen lika systematiskt uppbyggd som resten av kroppen. Ryggmusklerna består av tre skikt som vart och ett har en viktig uppgift att sköta.

Det yttersta skiktet är noga räknat inte egentliga ryggmuskler, även om de är placerade där. Musklerna i den nedre delen av ryggen, det vill säga från korsryggen till mitten av ryggen, hjälper nämligen främst till att lyfta och sänka överarmarna.  

De yttersta musklerna över skulderbladen och upp mot nacken har som huvuduppgift att röra på axlarna. Det är därför axel- och nackont ofta känns som muskelspänningar i den övre delen av ryggen.

I det mellersta skiktet och kopplade till axelpartiet hittar vi de muskler som rör skulderbladen inåt och uppåt.

Det innersta skiktet består dels av en uppsättning muskler från nackens sidor ned till de övre revbenen, dels av muskler från korsryggen som sträcker sig upp till de nedre revbenen. Konstruktionen bildar ett nät av muskler som hjälper oss att andas, och de översta ser också till att vi kan rotera våra axlar.

Ryggraden

Människan är ett ryggradsdjur, i likhet med bland annat fåglar, fiskar och andra däggdjur. Hos oss består ryggraden av 33 eller 34 ryggkotor.

Ryggkotorna är olika stora, men har ungefär samma grundform. Sett uppifrån är varje kota formad som en båge som avslutas med en slags tapp. Dessa tappar är kopplade till bröstkorgen och utgör fästpunkter för muskler och senor. När alla kotorna är staplade på varandra bildar bågarna en lång kanal för benmärgen.

Specialiserade kotor

Ryggkotorna delas in i tre kategorier efter vilken del av kroppen de främst bär upp, och eftersom de har olika uppgifter ser de också lite olika ut:

Halskotorna har bland annat en extra båge som bildar en separat kanal för hjärnans stora blodkärl. Bröstkotorna är mer hjärtformade och har extra utväxter (taggutskott) på sidorna som bildar led med revbenen. Ländkotorna sitter i området mellan bröstkorgen och höftpartiet och är kroppen största kotor.

Korsbenet

I övergången till korsryggen hittar vi korsbenet, som består av fem eller sex sammanväxta kotor. Korsbenet har åtta hål som bildar banor för de stora ryggmärgsnerverna som fortsätter ned i benen och fötterna.

Svanskotan

Längst ned på ryggraden sitter svanskotan, som egentligen består av fyra till fem sammanväxta kotor. I dag tycks svanskotan inte ha någon egentlig funktion i kroppen.

Slitage och belastningsskador

Även om ryggraden är en stor och stark del av kroppen är den också väldigt skadebenägen. En anledning till att vi så ofta drabbas av ryggbesvär är faktiskt att vi går upprätt. Tyngdkraften och en allt mer stillasittande livsstil sliter hela tiden på vår finurliga och finslipade konstruktion av byggklossar.

Hitta rätt försäkringar


Skrivet av

Fontini Publishing house