Huden

Huden är kroppens största organ. Hos en vuxen människa mäter huden omkring 1,6 kvadratmeter och väger runt 3 kilo. Men huden är mycket mer än bara ett fodral för kroppen.

Kroppen producerar hudceller på ungefär samma sätt som hår och naglar: nya celler bildas inne i kroppen och skjuts sedan utåt. Till slut slits hudcellerna av från ytan och faller ned som döda hudflagor. Mot slutet av hudcellens livscykel består den dessutom nästan helt av keratin, samma material som ditt hår och dina naglar är gjorda av. Men där upphör likheterna mellan hud, hår och naglar. Huden har nämligen många fler och långt mer specialiserade uppgifter att sköta.

Tre skikt

Huden består lite förenklat av tre skikt:  överhuden, läderhuden och  underhuden.

Överhuden är den del av huden vi kan se, men den är faktiskt uppbyggd av inte mindre än fem olika lager. Det översta lagret består alltså av död hud som varje dag skalas bort och ersätts med nya hudceller underifrån. Man räknar med att en vuxen människa går omkring och bär på drygt två kilo död hud och att vi tappar flera miljarder döda hudceller varje dag.

Viktiga vakter

Men överhuden är inte bara om död materia, utan också ett livsviktigt skydd. Här finns nämligen också våra pigmentceller som skyddar oss mot solens ultravioletta strålar som annars kan skada hudcellernas DNA. Överhudens celler är dessutom försedda med reparationssystem som kan reparera strålningsskador genom att klippa ut skadade delar och ersätta dem med nytillverkade kopior.

Elasticitet och svett

Läderhuden är den tjockaste delen av huden och består av ett 1,5 till 4 millimeter tjockt skikt. Den är huvudsakligen uppbyggd av elastiska fibrer som gör att vi kan dra ut och sträcka huden.

Här finns också talgkörtlarna som smörjer hårstråna och hjälper till att bevara hudens fukt. Läderhuden innehåller också våra svettkörtlar.

Underst i överhuden finns Langerhansceller, som är en viktig del av vårt immunförsvar. Dessa celler fångar upp främmande element som tränger in genom huden.

Kändishuden sköter värmen

Underhuden är i dag kanske mest känd för underhudsfettet och hur det kan mätas för att beräkna kroppsfettprocenten. Men underhudens viktigaste jobb är att vara en reserv. Här lagras både fett och vatten, och underhuden spelar därför en mycket viktig roll för att reglera din kroppsvärme.

Försvarsmakt

Om vi skulle beskriva hudens funktion med ett enda ord skulle det vara försvarsmakt. Huden skyddar våra inre organ och kroppens kemiska balans. Den skyddar kroppen mot vätskeförlust och UV-strålning och reglerar vår kroppstemperatur. Genom att skicka smärtsignaler varnar den för höga och låga temperaturer och yttre påverkan som slag, tryck och skär- och stickskador.

Som om inte det vore nog för en vävnad som bara är några millimeter tjock hjälper huden oss också att kommunicera med omvärlden genom att rodna, blekna och svettas. Det kanske kan uppfattas som negativa reaktioner, men i vissa situationer kan dessa hudsignaler faktiskt vara helt livsviktiga.

Hudsjukdomar

Sjukdomar i huden visar sig ofta som små eller större inflammerade ytor. Huvuddelen går över av sig själv eller kan i värsta fall behandlas med en kortisonkräm eller salva. Omkring tio procent av alla barn drabbas av atopisk dermatit under uppväxten, men för de allra flesta försvinner sjukdomen med åldern före eller under puberteten.

De vanligaste kroniska hudsjukdomarna är psoriasis och eksem. Dessa sjukdomar behandlas med kortisonpreparat eller ljusbehandling med UV-A- och UV-B-strålning. I vissa fall kan några veckors vistelse i ett mildare klimat vara ett alternativ.

Hitta rätt personförsäkringar


Skrivet av

Fontini Publishing house