Ögonen

Ögonen är stora som bordtennisbollar och blickar ut över världen från sin välskyddade plats i kraniet, under pannan och ovanför näsan.

Ögonen tar emot ljus och skickar vidare informationen som elektriska nervimpulser till hjärnan, som i sin tur förvandlar dessa signaler till det som du uppfattar som bilder.

Hinna på hinna

Ögat består av tre huvuddelar eller hinnor. Ytterst hittar vi den vita bindhinnan, som om du rör den kan påminna om ett kokt ägg. Den skyddar hornhinnan, som sticker ut litegrann från den i övrigt nästan kulrunda ögongloben och i sin tur skyddar pupillen.

Innanför hornhinnan hittar vi åderhinnan med blodkärl som förser ögat med syre och näringsämnen. Åderhinnan har en brunaktig färg eftersom den också innehåller ett stort antal färgade celler. Längst bak i ögat sitter näthinnan med miljontals synceller som omvandlar ljus till elektriska signaler.

Pupillen och hornhinnan

Den svarta cirkeln mitt i ögat är pupillen, och det är genom den som ljuset tränger in i ögat. Hornhinnan ligger alltså utanpå pupillen, men är av naturliga skäl genomskinlig just här. Denna del av hornhinnan är faktiskt den enda vävnad i kroppen som saknar blodkärl. Eftersom all vävnad behöver näringsämnen för att kunna leva har kroppen löst det i form av tårvätska som fördelas jämnt över hornhinnan varje gång vi blinkar.

Din ögonfärg

Det som omger pupillen är en färgad muskelring som kallas iris eller regnbågshinnan. Det är den som avgör vilken ögonfärg du har. Pupillens jobb är att reglera mängden ljus som släpps in i ögat. I starkt solljus drar pupillen ihop sig och blir till en pytteliten svart prick. När mörkret faller vidgas pupillen för att släppa in så mycket ljus som möjligt.

Fokus

När ljuset passerat pupillen fortsätter det genom linsen, som bryter ljuset och projicerar en skarp bild på näthinnan längst bak i ögongloben. Du har muskler inne i ögat som hela tiden justerar linsen så att den blir tjockare när du fokuserar på saker på kort avstånd och tunnare när du tittar på saker som befinner sig längre bort. Det är när dessa muskler försvagas (ofta från 40- till 50-årsåldern) som vi börjar få svårare att se och behöver glasögon eller kontaktlinser.

Färger när det är ljust, gråskala när det är mörkt

Näthinnan är täckt av miljontals ljuskänsliga synceller. Omkring 5 % av dem är tappar som registrerar färger men fungerar sämre i dåliga ljusförhållanden. Resten av syncellerna kallas stavar. De är mycket ljuskänsligare, men desto sämre när det gäller färger. Det är därför världen ser mer svartvit ut på natten.

1 000 bilder i sekunden

Efter att tapparna och stavarna registrerat ljuset skickas informationen vidare till synnerven, som leder ut från ögats baksida och upp till hjärnan. Hela processen, från det att ljuset träffar ögat till dess att hjärnan registrerat och tolkat bilden, går i stort sett på nolltid. Uppskattningsvis kan människans öga bearbeta nära 1 000 bilder i sekunden. Som jämförelse visas biofilmer vanligtvis med 24 bilder per sekund.

Hitta rätt personförsäkringar


Skrivet av

Fontini Publishing house