Vi har inget samarbete med Tryggare Hem

Vi har fått veta att ett företag som kallar sig Tryggare Hem kontaktar våra kunder och påstår att vi har ett samarbete med dem. De erbjuder olika abonnemang på säkerhetstjänster och att säger att du ska få självriskeliminering och rabatter på Ifs försäkringar. Detta stämmer inte.

Om Tryggare Hem ringer dig är vårt tips att du lägger på luren. Vi vill även påminna om vad du kan göra för att minska risken för att bli utsatt för ett bedrägeri.

5 tips för att undvika risken för bedrägeri

  1. Var försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer.
    Inloggning och signering med exempelvis bank-id eller bankdosa ska alltid ske på eget initiativ, aldrig på någon annans begäran.
  2. Lämna inte ut dina personuppgifter på telefon eller via mejl.
  3. Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar.
  4. Välj fakturabetalning före förskottsbetalning med kreditkort när du handlar på nätet.
  5. Virusskydda din PC. Undvik att klicka på länkar från okänd avsändare.

Gör så här om du blivit utsatt för ett bedrägeri

  • Gör en polisanmälan direkt.
  • Spärra personnumret, kreditkort, konton och kreditupplysningar.
  • Byt alla lösenord.
  • Ta kontakt med de butiker, banker och finansbolag som kräver dig på pengar.

Olika typer av bedrägeri

Bedrägeri genom social manipulation

Gärnings­personen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroende­relation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Annonsbedrägeri 

Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats.

Identitetsbedrägeri

Kallas även kreditbedrägeri. Gärnings­personen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter).

Fakturabedrägeri

Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Faktura­bedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefon­försäljning, där faktura­mottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Faktura­bedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av så kallade bluffakturor.

Kortbedrägeri

Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genom­föra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kort­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen har kommit över kort­uppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram- och baksida.

Källa: Brå

Senast uppdaterad: 23 november 2021