Svenskarna föredrar flexibelt arbete framför hög lön
En ny, nordisk undersökning från If visar vad svenska arbetstagare värdesätter allra mest – och det handlar om mer än bara lön. Hela 60 procent av svenskarna anger att möjligheten till flexibelt arbete är en viktig faktor. Hög lön kommer först på en fjärde plats.
För tredje året i rad lanserar If en nordisk hälsorapport, som bygger på en stor undersökning bland befolkningen i Norden. 4 232 personer har intervjuats i Sverige, Norge, Danmark och Finland av undersökningsföretaget Verian. I den andra delen av årets nordiska hälsorapport har deltagarna svarat på frågor om arbetsplatshälsa.
I Sverige har 1 076 personer deltagit i undersökningen och bland annat svarat på frågan om vilka faktorer de anser gör en arbetsgivare attraktiv.
"Hög lön" på plats fyra
Hela 60 procent av svenskarna anger att möjligheten till flexibelt arbete är en viktig faktor – vilket är högst i Norden. På andra plats kommer fokus på hälsa och psykiskt välmående, som 53 procent lyfter fram som viktigt.
”Hög lön” hamnar först på fjärde plats bland svenska respondenter, där hälften (50 procent) ser det som en avgörande faktor. Även i Danmark, Norge och Finland värderas flexibelt arbete högre än hög lön.
– Att flexibelt arbete och välmående värderas så högt bland svenska medarbetare visar tydligt hur arbetslivet har förändrats de senaste åren. För att kunna attrahera och behålla talanger behöver arbetsgivare inte bara erbjuda konkurrenskraftiga löner utan också skapa förutsättningar för balans och hälsa i arbetslivet, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.
Att som arbetsgivare fokusera på hälsa och välmående på arbetsplatsen kan handla om att jobba utifrån strategier, planer och aktiviteter som främjar hälsa och minskar risken för ohälsa för de anställda. Ett exempel är friskvårdsbidraget, som både är mer vanligt förekommande och som värderas betydligt högre i Sverige (45 procent) jämfört med övriga nordiska länder.
Svarsalternativet "kollektivavtal" sticker ut i Sverige
Även svarsalternativet kollektivavtal (52 procent) sticker ut jämfört med de andra nordiska länderna.
– Sedan många år har kollektivavtalet en framträdande roll på arbetsmarknaden i Sverige och ger ett omfattande skydd för arbetstagare. Detta är till synes något som många känner till och uppskattar, säger Kristina Ström Olsson.
Det har blivit allt vanligare att svenska arbetsgivare erbjuder sjukvårdsförsäkring till sina anställda. Enligt statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring hade cirka 800 000 personer en sjukvårdsförsäkring vid slutet av 2024 och ungefär 509 000 av dessa tecknades av arbetsgivare. Sedan 2014 har antalet personer med sjukvårdsförsäkring ökat med 48 procent, enligt Svensk Försäkring.
– Vi ser i resultaten att sjukvårdsförsäkring har betydelse när vi väljer arbetsgivare. 30 procent av svenskarna tycker att tillgången till en sjukvårdsförsäkring gör en arbetsgivare attraktiv. I Danmark upplevs tillgång till sjukvårdsförsäkringen till och med som viktigare än hög lön, säger Kristina Ström Olsson.
Fråga: Vilka faktorer gör en arbetsgivare attraktiv enligt dig?
- Flexibelt arbete, 60 procent (Finland 59 procent, Danmark 58 procent, Norge 51 procent)
- Att arbetsgivaren fokuserar på hälsa och psykiskt välmående, 53 procent (Finland 46 procent, Danmark 52 procent, Norge 61 procent)
- Kollektivavtal, 52 procent (Finland 31 procent, Danmark 15 procent, Norge 20 procent)
- Hög lön, 50 procent (Finland 48 procent, Danmark 33 procent, Norge 50 procent)
- Friskvårdsbidrag, 45 procent
- Kontorets läge, 38 procent
- Sjukvårdsförsäkring för snabb tillgång till vård, 30 procent
- Personförsäkring, 21 procent
- Vet ej/annat: 12 procent
Källa: Ifs och Verians hälsoundersökning, genomförd bland 1 076 svenskar.
LÄS MER: Nordisk hälsorapport: Framtidsoron störst bland unga i Sverige – män särskilt drabbade
LÄS MER: Ny stressrapport: 97 procent av kvinnor i 30–44-årsåldern drabbade
Om rapporten
If Nordic Health Report 2025 är baserad på svar från 4 232 personer i Norden mellan den 22 januari och den 7 februari 2025. Norge (n = 1 031), Sverige (n = 1 076), Danmark (n = 1 065) och Finland (n = 1 060). Resultaten är viktade på kön, ålder och geografisk plats för att representera befolkningen. Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget Verian.