Nu krävs handling för att säkra framtidens försäkringsskydd

Debattartikel publicerad i AktuellHållbarhet, oktober 2025.

Klimatförändringar väntas öka riskerna för vissa typer av extrema väderhändelser. Sverige har ett unikt och starkt försäkringsskydd mot naturskador, men för att det ska bestå krävs att klimatanpassningsarbetet intensifieras. Regeringens utredning innehåller viktiga förslag, men det krävs ytterligare åtgärder.

De senaste årens extremväder har lett till omfattande skador i Sverige. SMHI:s forskning visar också tydligt att riskerna för vissa typer extrema väderhändelser ökar i ett förändrat klimat. Nyligen drog stormen Amy in över Norge, Sverige och Danmark.  

Sverige och övriga nordiska länder har några av världens mest omfattande försäkringsskydd mot naturskador. Skyddet ingår i vanliga försäkringar för både företag och hushåll. Det är relativt unikt även i ett europeiskt perspektiv, där sådant skydd ofta kräver separata tillägg. För oss är det viktigt att vi kan bibehålla den svenska modellen med en stor riskspridning, som i sin tur ligger till grund för ett gott skydd till en låg kostnad.

För att begränsa klimatförändringarna krävs kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Men för att minska samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser behöver vi samtidigt stärka arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.  

Regeringens egna expertråd för klimatanpassning konstaterar att krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning. Det är därför viktigt att riksdag och regering fattar nödvändiga beslut, med utgångspunkt i utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning”, som presenterades i våras.

Regeringens egna expertråd för klimatanpassning konstaterar att krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning.

Utredningen innehåller flera viktiga förslag för att stärka klimatanpassningen. Att kommunerna i översiktsplanerna ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder man avser att initiera är exempelvis ett mycket bra förslag – och något som redan finns på plats i Danmark. Vi välkomnar också förslaget att kommuner ska tillhandahålla underlag när en fastighetsägare vill genomföra en klimatanpassningsåtgärd.

Utredningen presenterar fler intressanta förslag – men viktiga delar saknas. För att klimatanpassningsarbetet ska bli effektivt krävs både tydliga riktlinjer och långsiktig finansiering, till exempel:  

1. Finansiering av ett framtidssäkrat VA-system
Utredningen föreslår att dagvattensystemets kapacitet ska regleras i lag. Genom att använda begreppet tioårsregn i lagen skapas en dynamik där VA-huvudmannen behöver anpassa anläggningen till vad som enligt klimatprognoser kommer att utgöra ett tioårsregn i framtiden. Samtidigt flaggar Svenskt Vatten för att de i dagsläget har en årlig underinvestering på 10 miljarder kronor per år – i befintligt nät. Det är därför avgörande att finansieringen av VA-näten utreds skyndsamt. Om systemen inte rustas upp riskerar fastigheter att översvämmas vid extrema regnfall, något vi såg i Gävle 2021. 
Utöver detta bör öppna dagvattensystem, som parker med kapacitet att ta emot regnvatten, användas som komplement. Dessa lösningar är både kostnadseffektiva och snabba att få på plats och kan bidra till att minska risken för översvämningar medan VA-nätet upprustas.

2. Mäklare bör informera om klimatrisker vid försäljning
Ett förslag som saknas i utredningen, men som lyfts av regeringens expertråd för klimatanpassning, är att mäklare bör ha skyldighet att informera om klimatrisker vid försäljning av fastigheter. Det skulle ge köpare bättre beslutsunderlag och skapa incitament för fastighetsägare att vidta åtgärder.  Mäklarsamfundet har uttryckt stöd för idén och vi anser att den bör tas vidare.

3. Nationella riktlinjer för klimatscenarier och tidsramar
Utredningen konstaterar att regeringen i sin handlingsplan för klimatanpassning anger att man avser att fortsätta arbetet med att analysera om nationella riktlinjer för val av klimatscenarier och riskbedömning bör fastställas. Därmed menar man att det inte ingick i utredningens uppdrag att lämna några sådana förslag, även om man påpekar att nationella riktlinjer skulle minska osäkerheten och undanröja flera hinder för genomförandet av åtgärder. Vi tycker att utredningen borde ha fått i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer. Det skulle underlätta för kommuner, minska osäkerheten och säkerställa kvalitet. 

Som Nordens största försäkringsbolag ser vi värdet av att förebygga risker varje dag. Att regeringen börjar med att anta flera av förslagen i klimatanpassningsutredningen är en bra start, men det krävs ytterligare åtgärder samt ett långsiktigt och kraftfullt åtagande från hela samhället. Klimatanpassning måste bli en självklar del av samhällsbyggandet – inte ett undantag. 

Philip Thörn, hållbarhetschef på If

If:s Philip Thörn: Det behövs mer regler för klimatanpassning - Aktuell Hållbarhet