Punktreparationer – ett nytt sätt att se på skador
För att minska utsläppen från vår dagliga verksamhet gör Ifs skadereglerare förändringar inom fastighetssegmentet för att återanvända och reparera mer material. Många kunder välkomnar förändringen: ”Det här är rätt sak att göra”, säger en husägare efter punktreparationen.
Att spara material innebär minskade utsläpp
När ett vattenrör skadades i en lägenhet med öppen planlösning i Moss, söder om Oslo, i december 2021, sipprade det ut vatten på parkettgolvet i köket. En liten del av parketten i köket svällde märkbart upp.
Det fanns inga dörrar mellan köket och vardagsrummet i den moderna lägenheten, och den öppna planlösningen innebar att parkettgolvet utgjorde en stor, sammanhängande yta mellan de olika ytorna.
Eftersom skadorna efter läckaget endast påverkade en yta på 2,5 kvadratmeter, valde Ifs skadeexpert att återanvända parkett från ett sovrum för att ersätta den skadade parketten på köksgolvet och att sedan byta ut parketten i sovrummet. I stället för att byta ut hela parkettgolvet på 30 kvadratmeter kunde man behålla parketten via en mindre reparation, och i stället byta ut 6,9 kvadratmeter av golvet i sovrummet mot ett nytt.
– Det var rätt sak att göra. Golvet är enormt och det var bara en liten del av det som var skadat. Resten av golvet var oskatt, säger Tor Brøndstad, som äger lägenheten.
Lösningen sparade också på utsläpp: Man behövde inte använda så mycket ny parkett, mindre gammal parkett behövde tas bort och transporter av produkter och människor mellan platser blev färre. För kunden gick processen snabbare än den skulle ha gjort om man hade varit tvungen att ta bort och byta ut hela golvet.
– Jag blev positivt överraskad av den här lösningen och är nöjd med hur problemet löstes. Vi var utomlands när skadan inträffade, och när vi kom hem hade allt redan åtgärdats, säger Brøndstad.
Tog bort 51 takplattor i stället för 250
Øyeoptikk Teigland är en optiker i ett köpcentrum utanför Bergen i Norge. En vattenskada hade orsakat bruna fläckar på butikens tak på de ställen där vattnet hade sipprat igenom. När fläckarna spreds på taket skadades 25 av 250 takplattor, medan resten var i gott skick.
Begagnade takplattor har en annan färgnyans än nya. Att enbart byta ut de 25 skadade takplattorna var teoretiskt möjligt, men det skulle ha givit taket ett oenhetligt utseende. I det här fallet gick det att återanvända takplattor från mindre, angränsande rum, som till exempel förrådet eller butikens personalrum. I stället för att byta ut hela taket med alla 250 takplattor behövde man med den här lösningen endast byta ut 51 plattor.
Jag tycker att det här är ett bra sätt att skadereglera, ur såväl ett hållbarhets- som ett kostnadsperspektiv, säger Anette Lindgren, som är vd på Øyeoptikk Teigland.
Nytt material är en av de största källorna till koldioxidutsläpp
Astrid Folkvord Janbu är Head of Property Claims på If. Hon är övertygad om att punktreparationer kommer att användas mycket mer framöver.
– Vi vill stötta och hjälpa våra kunder när de har drabbats av en skada eller förlust. Hållbarhet är en del av vår strategi på If, och som en ansvarsfull aktör måste vi sänka våra utsläpp och minska vårt avfall. Nytt material är en av de största källorna till koldioxidutsläpp vid reparationer av fastigheter och det resulterar även i ökat avfall. Att begränsa förbrukningen av nytt material är avgörande, säger hon.
– Punktreparationer hjälper oss att minska materialanvändning och begränsa mängden avfall, och detta börjar också att bli ett allt vanligare sätt att hantera reparationsärenden på. Kunderna förstår varför vi gör detta. Med nästan en halv miljon ärenden som rör skador eller förluster relaterade till hem och egendom varje år, vet vi att våra val gör skillnad, säger Janbu.