Stressparadoxen: vi vet vad som hjälper, men agerar inte

De flesta nordbor vet vad som skulle förbättra deras hälsa och psykiska välbefinnande. Ändå är stress fortfarande utbrett, allt fler arbetar trots att de är sjuka och många verkar ha svårt att omsätta sin kunskap i handling och göra det som de vet skulle få dem att må bättre. 

En stor del av den vuxna befolkningen, 84 procent, upplever negativ stress i olika grad. För många är stress inte längre något tillfälligt. Den har blivit en ihållande del av vardagen. Och allt oftare är reaktionen inte att ta ett steg tillbaka, utan att fortsätta som vanligt. 

Detta är några av insikterna från Ifs Nordic Health Report 2026, där fler än 4 000 vuxna i Sverige, Norge, Finland och Danmark har fått svara på frågor om stress, vad som orsakar den och vad de tror skulle kunna minska den.  

Sammanfattning av artikeln – Stressparadoxen

De flesta människor i Norden vet vad som skulle förbättra deras psykiska välbefinnande, men ändå är stress en ständig del av vardagen för många. Enligt Ifs Nordic Health Report 2026 har stress blivit ett långvarigt tillstånd snarare än en tillfällig utmaning. Samtidigt fortsätter allt fler att arbeta trots att de är sjuka, vilket tyder på att medvetenhet i sig inte räcker när vardagens krav gör återhämtning svår.

Nyckeltal:

  • 84 % av de vuxna i Norden upplever negativ stress.
  • De främsta orsakerna till stress är balansen mellan arbete och privatliv, hälsorelaterade bekymmer, krav på jobbet, relationer och ekonomi.
  • Många uppger att fysisk aktivitet, ekonomisk trygghet och bättre struktur i vardagen skulle hjälpa dem att minska stressen.
  • Arbetsgivare kan bidra genom att främja förebyggande hälsa, uppmuntra tidigt stöd och skapa hälsosammare arbetsmiljöer.

Stress har blivit ett tillstånd, inte en tillfällig period

I Norden uppger 84 procent att de upplever negativ stress, en nivå som har varit ihållande hög under de fyra år som mätningen genomförts. Förekomsten varierar något mellan länderna. Finland, Norge och Sverige ligger på liknande höga nivåer, 89, 88 respektive 87 procent, medan Danmark ligger betydligt lägre på 74 procent. Men den siffran berättar bara en del av historien. 

Har upplevt negativ stress:

  • 2023: 84 procent
  • 2024: 89 procent
  • 2025: 82 procent
  • 2026: 84 procent

Bland dem som upplever stress har 42 procent levt med den i mer än sex månader. Bland dem som arbetar är andelen över 50 procent. Det tyder på att stress för många inte är en tillfällig episod utan en ihållande del av vardagen. 

Har upplevt stress i mer än sex månader, bland dem som är stressade

  • 2023: 40 procent
  • 2024: 52 procent
  • 2025: 38 procent
  • 2026: 42 procent
Kristina Ström Olsson, Nordisk hälsostrateg på If.

Att stressen blir långvarig är både oroande och vanligt. Bland dem som upplever stress uppger 46 procent i Sverige att de har känt sig stressade i mer än sex månader, jämfört med 45 procent i Norge och 43 procent i Finland. I Danmark uppger 39 procent av dem som upplever stress att den har pågått under en längre tid. 

”När stress blir ett permanent tillstånd snarare än något tillfälligt får det konsekvenser som sträcker sig längre än att bara känna sig trött. Det påverkar både den fysiska och psykiska hälsan”, säger Kristina Ström Olsson, Nordisk hälsostrateg på If.

Kvinnor rapporterar högre stressnivåer än män

Kvinnor rapporterar genomgående högre nivåer av negativ stress än män, även om den mest utsatta åldersgruppen varierar mellan de nordiska länderna. I Sverige och Finland är nivåerna högst bland kvinnor i åldern 18–29 år, medan kvinnor i åldern 30–44 år sticker ut i Norge och Danmark.

Långvarig stress följer ett liknande könsmönster. Kvinnor upplever långvarig stress i betydligt högre utsträckning än män, 48 procent jämfört med 37 procent, och den är vanligast bland kvinnor i arbetsför ålder i samtliga fyra länder. 

Efter fyra års mätningar är det inte variationerna mellan åren som sticker ut i Ifs nordiska hälsorapport, utan de genomgående höga stressnivåerna. Även under det bästa året i mätningen uppgav åtta av tio att de upplevde negativ stress. 

Minst lika anmärkningsvärt är hur många som upplever långvarig stress. Att nivåerna är så stabila tyder på att de bakomliggande faktorer som bidrar till stress inte har förändrats i någon större utsträckning, samtidigt som det visar att det finns stor potential till förbättring. 

Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer från 2022 om psykisk hälsa på arbetsplatsen beskriver utbrändhet som ett resultat av kronisk arbetsrelaterad stress som inte har hanterats framgångsrikt. Undersökningen mäter inte utbrändhet direkt, men den höga förekomsten av långvarig stress understryker vikten av att agera innan stressen eskalerar. 

Gruppen med högst förekomst av negative stress, per land

Stress kommer inte bara från jobbet

Vad som orsakar stress skiljer sig mellan länder, åldersgrupper och kön, och bilden är mer komplex än att det enbart handlar om ett krävande arbete. 

Sammantaget är balansen mellan arbete och privatliv den vanligaste stressfaktorn, 19 procent, men skillnaderna mellan länderna är stora. I Sverige anger 28 procent balansen mellan arbete och privatliv som sin främsta källa till stress, nästan tre gånger så stor andel som i Finland, där motsvarande siffra är 11 procent. 

Ålder spelar också en viktig roll. Bland 18–29-åringar är den främsta stressfaktorn inte arbetsbelastning utan oro för den egna framtiden, vilket 19 procent uppger. Det är särskilt tydligt bland unga finska kvinnor och män. Unga svenska kvinnor anger däremot framför allt balansen mellan arbete och privatliv, medan unga svenska män främst lyfter oro för framtiden. 

Även bland kvinnor i åldern 30–44 år ser bilden olika ut mellan länderna. Danska kvinnor anger balansen mellan arbete och privatliv som den främsta orsaken till stress, medan norska kvinnor främst lyfter personliga eller privata problem, exempelvis hälsoproblem som drabbar dem själva eller familjen. Bland personer över 60 år är oro för den egna hälsan den främsta stressfaktorn. 

Ekonomisk stress är samtidigt särskilt framträdande i Finland, där 19 procent anger den ekonomiska situationen som sin främsta källa till stress. Det är den högsta nivån i Norden och ligger i linje med den ekonomiska oro som lyfts i tidigare artiklar i den här serien. 

Top 5 vanligaste orsakerna till stress

Människor vet vad som skulle hjälpa

Regelbunden fysisk aktivitet toppar listan över sådant som människor tror skulle minska deras stress, vilket 35 procent uppger. Ökad ekonomisk trygghet kommer på andra plats med 32 procent, och i Finland är andelen hela 46 procent. Därefter följer mer struktur och planering i vardagen med 20 procent, medan större möjlighet att arbeta hemifrån hamnar betydligt längre ned på listan och nämns av endast 12 procent. 

Bland 18–29-åringar säger 27 procent att mindre tid på mobilen eller sociala medier skulle hjälpa. Det är en generation som verkar ha en tydlig bild av vad som bidrar till stressen. Problemet är inte brist på medvetenhet. 

Att veta är inte samma sak som att kunna agera

Människor verkar veta vad som skulle hjälpa dem att återhämta sig eller att hantera stressen. Så varför fortsätter så många ändå att pressa sig? 

Under det senaste året har andelen av den nordiska befolkningen som fortsätter arbeta trots att de känner sig sjuka ökat kraftigt, från 54 procent 2025 till 63 procent 2026. Den största ökningen syns i Sverige, där andelen har stigit från 56 till 71 procent. 

Ökad flexibilitet i arbetslivet har gjort det enklare än någonsin att arbeta trots sjukdom. Samtidigt kan gränsen mellan att vara tillräckligt frisk för att arbeta och att behöva ta ett steg tillbaka ha blivit mindre tydlig.  

Andel av arbetskraften som fortsätter arbeta trots att de känner sig sjuka

Att arbeta trots sjukdom kan medföra betydande produktivitetsförluster. Forskning kopplar också pressen att arbeta när man är sjuk till lägre arbetstillfredsställelse och starkare vilja att lämna organisationen. (Källa: University of South Florida )

Men sjuknärvaro handlar inte bara om produktivitetsförluster här och nu. Det kan också vara kopplat till sämre hälsa och sjukfrånvaro längre fram, vilket gör återhämtning viktig. Samtidigt behöver sjuknärvaro inte alltid vara negativt. I vissa fall, exempelvis vid en gradvis återgång till arbetet efter sjukdom, kan det vara positivt för både medarbetaren och arbetsgivaren att arbeta under återhämtningen. 

En livsfas under press

Bland 30–44-åringar fortsätter 73 procent att arbeta när de känner sig sjuka. Det här är också en grupp med särskilt höga nivåer av långvarig stress och som ofta har stora krav på sig både i arbetslivet och privat. Problemet är inte brist på medvetenhet. För många gör förutsättningarna i vardagen och arbetslivet det helt enkelt svårt att agera utifrån det de vet är bra för dem. 

”Det vi ser i resultaten är en arbetskraft som befinner sig under långvarig press. Människor har en tydlig bild av vad som skulle få dem att må bättre, som återhämtning, struktur, ekonomisk trygghet och fysisk aktivitet. Ändå fortsätter många att arbeta även när de är sjuka. Det visar att medvetenhet i sig inte räcker. Vi behöver också arbetsvillkor som gör det möjligt för människor att agera utifrån det de vet är bra för deras hälsa.” Kristina Ström Olsson, Nordisk hälsostrateg på If.

Arbetsgivare har en viktig roll

Det går att vända den negativa utvecklingen, men det kräver insatser på flera nivåer. Arbetsgivare har en viktig roll i att skapa arbetsvillkor som gör det möjligt för människor att agera utifrån det de vet är bra för deras hälsa. 

Det innebär bland annat att investera i förebyggande hälsa, och för både individ och arbetsgivare att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler och agera innan stress utvecklas till ohälsa. Det handlar om att skapa en hälsosam fysisk, psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö där medarbetare känner att de kan säga ifrån, söka stöd och ta ett steg tillbaka när de behöver det. 

De potentiella vinsterna är stora. Bättre förutsättningar för hälsa och återhämtning kan förbättra livskvaliteten, stärka arbetsförmågan och produktiviteten samt bidra till mer attraktiva och hållbara arbetsplatser. På längre sikt kan det gynna både individer, företag och samhället. 

Tips för förebyggande hälsa för individer och medarbetare:
  • Var uppmärksam på tidiga varningssignaler på att belastningen håller på att bli för stor, exempelvis sömnproblem, irritation, trötthet eller oro.
  • Agera och sök stöd tidigt. Prata med någon du litar på, oavsett om det är en kollega, chef, vän, familjemedlem eller vårdpersonal.
  • Investera i relationer. Om du arbetar kan starka relationer på arbetsplatsen ge stöd både till dig och dina kollegor och även bidra till att minska känslor av ensamhet och utanförskap.
  • Skapa utrymme för återhämtning och fysisk aktivitet, även under intensiva perioder.
  • Värna om det som ger dig energi. Försök skapa en bättre balans mellan det som tar energi och det som hjälper dig att återhämta dig.
  • Om du är sjuk, ge dig själv utrymme att ta ett steg tillbaka och återhämta dig i stället för att automatiskt fortsätta arbeta.
  • Var ett stöd för dina kollegor. Våga visa att du bryr dig. Det kan betyda mer än du tror. 
Tips på förebyggande hälsa för chefer:
  • Ta dig tid att lära känna dina medarbetare och var uppmärksam på förändringar i hur de mår.
  • Bygg psykologisk trygghet och gör det tydligt att det är positivt att be om hjälp. Medarbetare ska känna sig trygga med att lyfta stress, arbetsbelastning eller andra svårigheter.
  • Sätt tydliga och realistiska förväntningar. Hjälp medarbetare att prioritera när kraven är höga och ha en löpande dialog om arbetsbelastningen.
  • Ta en aktiv roll i samtal om psykisk hälsa och arbetsbelastning och agera tidigt när du ser varningssignaler.
  • Arbeta för att stärka känslan av tillhörighet och skapa en stödjande arbetsplatskultur. 

Så kan If hjälpa till:

Med Ifs Hälsoförsäkring får arbetsgivare tillgång till verktyg som hjälper till att förebygga ohälsa genom stöd för hälsa och välmående på arbetsplatsen, chefsstöd, samtalsstöd och rehabiliteringsstöd. Hälsoförsäkring för ditt företag - Trygghet för arbetsgivare | If 

Genom Ifs Vårdförsäkring får medarbetare vid behov snabb tillgång till medicinsk rådgivning, stöd och vård. Vårdsförsäkring för företag - en trygg sjukförsäkring 

Tillsammans skapar försäkringslösningarna bättre förutsättningar för ett förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen, möjliggör tidiga insatser och ger stöd när stress eller andra hälsoproblem påverkar en medarbetares arbetsförmåga. 

Så kan If hjälpa till:

Om undersökningen

Den här artikeln är baserad på en nordisk undersökning genomförd av Verian på uppdrag av lf, med svar från 4 126 personer i Sverige (n=1,001), Danmark (n=1,033), Norge (n=1,014) och Finland (n=1,078) mellan 4 februari och 16 februari 2026. Resultaten har viktats utifrån kön, ålder och geografisk hemvist för att spegla befolkningens attityder. 

Läs våra tidigare rapporter och artiklar

Här hittar du rapporter och artikar som vi publicerat längs med åren. 

Våra hälsorapporter

Bekanta dig närmare med våra personförsäkringar för företag