Stressrelaterade sjukskrivningar ökar kraftigt i hela landet
Sedan början av 2010-talet har antalet stressrelaterade sjukskrivningar femdubblats i Sverige. I december var antal sjukskrivna på grund av stress högre än på över 17 år. Det är framför allt kvinnor som drabbas. "Det är oroande, samhällskonsekvenserna av vårt stressande blir allt tydligare i sjuktalen”, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.
Färsk statistik från Försäkringskassan visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökar kraftigt. I december 2022 var 42 591 personer inne på en minst två veckor lång sjukskrivning på grund av stress. För tolv år sedan, i början av 2010-talet, var motsvarande siffra drygt 9 310 personer.
Antalet sjukskrivna har med andra ord ökat nästan femfalt på ett drygt decennium och ligger nu på den högsta nivån sedan åtminstone 2005. Det är försäkringsbolaget If som gått igenom och analyserat siffrorna.
– Stressrelaterade sjukskrivningar blir ett allt större samhällsproblem. Främst drabbar det individen, men det är också en viktig signal för arbetsgivare att fånga problemet innan det blir för stort, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.
De stressrelaterade sjukskrivningarna gick ner under pandemin, men har det senaste året börjat klättra uppåt igen. I dag är 22 procent fler sjukskrivna på grund av stress än innan pandemin.
– Med det nya hybridarbetslivet i beaktande riskerar detta att bara vara toppen på isberget. Det kan finnas en dold sjuknärvarobubbla på väg att brista, säger Kristina Ström Olsson.
En kvinnofälla
Det finns väldigt tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till stressrelaterade sjukskrivningar. Av de 42 591 personer som i december var sjukskrivna på grund av stress var 33 459 kvinnor, motsvarande 79 procent.
Stressrelaterade sjukskrivningar utgör också en större andel av samtliga sjukskrivningar för kvinnor. Av alla pågående sjukfall bland kvinnor var 26 procent stressrelaterade i december, jämfört med 13 procent bland män.
– Yrkesroll och bransch kan inverka på stressnivå och sjukskrivning. Kvinnor tar utöver ansvaret för sitt jobb, i större utsträckning ansvar för hemsysslor. Att gå från arbetsdagen och till hemarbetet kan leda till ett större stresspåslag, fastän kropp och sinne egentligen behöver återhämtning, säger Kristina Ström Olsson.
Län för län
Län |
Antal sjukskrivna på grund av stress |
Andel av alla sjukskrivna |
Jämtland |
678 |
26 % |
Värmland |
1 584 |
26 % |
Stockholm |
9 290 |
23 % |
Västra Götaland |
9 067 |
23 % |
Kronoberg |
796 |
22 % |
Uppsala |
1 708 |
22 % |
Halland |
1 322 |
22 % |
Västerbotten |
1 238 |
22 % |
Dalarna |
1 290 |
22 % |
Örebro |
1 264 |
21 % |
Västernorrland |
1 075 |
21 % |
Blekinge |
570 |
21 % |
Jönköping |
1 549 |
21 % |
Västmanland |
1 180 |
21 % |
Södermanland |
1 229 |
20 % |
Kalmar |
895 |
20 % |
Gävleborg |
1 159 |
19 % |
Gotland |
178 |
19 % |
Skåne |
4 225 |
18 % |
Norrbotten |
736 |
17 % |
Östergötland |
1 550 |
17 % |
Källa: Försäkringskassan. Avser december 2022.
Ifs nordiska hälsorapport
Förra veckan släppte If sin nordiska hälsorapport som visar på oroande nivåer av stress i samtliga nordiska länder. Rapporten visar att 85 procent upplever negativ stress i varierande grad. För många är stressen långvarig och har påverkat arbetsförmågan negativt. Sverige är det land där det skiljer sig mest mellan kvinnor och män. Läs hela rapporten här: https://www.if.se/globalassets/se/dokument/if/if-nordic-health-report-2023.pdf
Metod
Den här artikeln bygger på Försäkringskassan statistik över pågående stressrelaterade sjukfall. De senast rapporterade siffrorna är från december 2022.
Statistiken gäller sjukfall som pågått i minst 14 dagar med en stressdiagnos (diagnoskod F43).
När vi beskriver förändringar över tid görs jämförelser med antalet sjukskrivna december 2010 och december 2019 (det vill säga före pandemin).