Nordisk hälsorapport: Framtidsoron störst bland unga i Sverige – män särskilt drabbade

05-08-2025, 05:01

Unga svenskar är de i Norden som är mest stressade över sin framtid. Allra mest oroar sig svenska män i åldrarna 18-29 år. Det visar Ifs årliga undersökning om hälsa, som genomförts bland befolkningen i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

För tredje året i rad lanserar If en nordisk hälsorapport, som bygger på en stor undersökning bland befolkningen i Norden som Verian utfört på uppdrag av If. Den  första delen av hälsorapporten bygger på 4 232 intervjuer om stress i Sverige, Norge, Danmark och Finland. 

I Sverige uppger 82 procent att de upplever negativ stress i varierande grad. Bland de svenskar som svarat att de upplevt negativ stress uppger 42 procent att de dessutom har lidit av långvarig, negativ stress under en period på mer än sex månader.

I undersökningen har även frågor ställts om symtom och vad som triggar stressen. Bland svenskarna är de vanligaste orsakerna till stress personliga eller privata problem (31 procent), work-life-balance (31 procent) och krav på jobbet (19 procent).

"Vi lever i en ny tid"
Nytt för årets undersökning är att även svarsalternativen ”min framtid” och ”det geopolitiska säkerhetsläget” finns med som alternativ till vad som triggar stress.

– Vi lever i en ny tid med geopolitisk osäkerhet vilket gör det relevant att se hur den påverkar människors upplevda hälsa. "Min framtid" har lagts till som svarsalternativ då vi såg i Ungdomsbarometern att unga vuxna blivit oroligare, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.

Och just oro för framtiden sticker ut bland unga svenskar som en trigger – 13 procent i åldersgruppen 18-29 år anger det som det främsta skälet till deras stress. Bland män i denna ålder är siffran ännu högre, hela 17 procent. I de andra nordiska länderna i motsvarade siffra för män i åldersgruppen 18-29 år 5 procent (Norge), 4 procent (Finland) samt 0 procent (Danmark).

– Det är generellt en period i livet som kännetecknas av många förändringar, där man ska utveckla nya roller och nya relationer. Många upplever det som stressande att behöva etablera en ny struktur i vardagen, skaffa sig ett nytt nätverk och bli ekonomiskt självständiga, säger Thomas Tobro Wøien, psykolog på If.

Hög arbetslöshet i Sverige
Oron bland unga för framtiden återspeglas även i årets upplaga av Ungdomsbarometern, som genom intervjuer kartlägger unga mellan 15 och 24 år och deras attityder och beteendemönster. Där framkommer det att privatekonomi och arbetsmarknaden är en växande källa till oro bland svenska unga.

Att unga svenskar sticker ut i jämförelse med de andra nordiska länderna, vad gäller oro för framtiden tror Thomas Tobro Wøien kan bero just på att arbetslösheten är högre i Sverige.

– Som ung i en fas där man är under utbildning och etablering på arbetsmarknaden är det naturligt att det kan väcka oro om ekonomin upplevs som utmanande och arbetsmarknaden är svår. Mitt råd till unga som känner stress och oro för framtiden är att försöka hålla fokus så mycket som möjligt på här och nu. Fokusera på jobb, studier eller det som för dig i den riktning du önskar för framtiden, och se samtidigt till att det finns en balans i livet, med tid för återhämtning, fysisk aktivitet, sociala relationer och andra positiva aktiviteter. Om man blir väldigt orolig kan det vara bra att dela sina tankar med någon man litar på, säger Thomas Tobro Wøien.

Här finns hela rapporten att ta del av. 

Läs mer: Ny stressrapport: 97 procent av kvinnor i 30–44-årsåldern drabbade

Faktaruta: Så uttrycker sig stressen bland svenskarna

• 82 procent av svenskarna uppger att de upplever negativ stress i någon mån. Kvinnor samt människor i åldersgruppen 30-44 år upplever mest stress. Särskilt drabbade är kvinnor i åldern 30–44 år, där hela 97 procent rapporterar någon grad av stress.
• Av de som svarat att de upplevt negativ stress uppger fyra av tio att de upplevt negativ stress under en längre tid (minst sex månader). Den långvariga stressen är något högre i Sverige och Norge än i Danmark och Finland.
• Svenskarnas stress-triggers är: personliga eller privata problem (31 procent), work-life-balance (31 procent), krav på jobbet (19 procent), den privatekonomiska situationen (7 procent), "min framtid" (6 procent), samt det geopolitiska läget (4 procent).

Källa: Ifs och Verians hälsoundersökning, genomförd bland 1 076 svenskar under perioden 22-30 januari 2025.

Psykologens råd för stresshantering

• Lyssna på kroppens signaler: Sover du dåligt? Är du mer irriterad? Känner du stress i kroppen? Var uppmärksam på tidiga tecken på att det blir för mycket för dig.
• Sök stöd och prata med andra: Stöd från din chef och kollegor på jobbet, eller från din partner, familj eller vänner i privatlivet kommer att minska upplevelsen av stress.
• Bygg en stark grund: Försök att vara fysiskt aktiv, få tillräckligt med sömn, träffa vänner, äta hälsosamt och regelbundet och var försiktig med alkohol. Detta kommer att göra dig mer motståndskraftig och bättre på att hantera stress.
• Hitta en bra balans mellan det som dränerar energi och det som ger energi. Om du planerar att lägga till fler aktiviteter som dränerar din energi, måste du ta bort några av de andra aktiviteterna som dränerar dig. Annars blir det en obalans.
• Se till att du får återhämtning. Känner du dig stressad eller orolig kan det vara klokt att dra ner på tempot och prioritera återhämtning. Se till att planera in vila i vardagen. Samtidigt kan för lite aktivitet också skapa stress, så försök hitta en balans som passar just dig
• Minska på skärmtiden. Våga koppla bort från mobilen och sociala medier. Att ständigt vara uppkopplad och tillgänglig kan skapa onödig stress. Ge dig själv tillåtelse att lägga ifrån dig mobilen och ägna dig åt något som får dig att må bra.
• Klargör förväntningar: Att klargöra förväntningar både på jobbet och hemma kan vara användbart för att skapa förutsägbarhet, veta var du ska sätta standarden och veta när något är tillräckligt bra.
• Försök att justera kraven: Att sträva efter 100 procent prestation inom alla områden av livet är orealistiskt.

Källa: Psykolog Thomas Tobro Wøien, If, och 1177 Vårdguiden.

Om rapporten

If Nordic Health report 2025 är baserad på svar från 4 232 personer i Norden mellan den 22 januari och den 7 februari 2025. Norge (n = 1 031), Sverige (n = 1 076), Danmark (n = 1 065) och Finland (n = 1 060). Resultaten är viktade för kön, ålder och plats för att representera befolkningens attityder. Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget Verian.