Småföretagare extra utsatta för bluffakturor

Jan Olsson, Polisens nationella bedrägericenter

Bluffakturor är ett stort och ständigt närvarande problem för småföretagare. Varje år luras företag och privatpersoner på miljardbelopp.

– Just småföretag är extra utsatta för den här typen av kriminell verksamhet, säger Jan Olsson på polisens nationella bedrägericenter.

Oftast är det grovt kriminella organisationer som står bakom brottsligheten. De arbetar systematiskt och storskaligt enligt devisen ”många bäckar små”. Av den anledningen blir småföretag extra intressanta.

– De riktar gärna in sig på mindre företag eftersom de ofta har sämre system för att hålla ordning på ekonomin och för att de inte har samma kraft att strida mot bluffakturor, säger Jan Olsson.

De kriminella organisationerna använder sig framför allt av tre metoder för att lura småföretagare:

Massutskick

Fakturor på en vara eller tjänst skickas till ett stort antal företag. Bedragarnas målsättning är att företagarna i fråga ska betala trots att de inte köpt den aktuella varan eller tjänsten. Ofta handlar det om ganska små belopp och förhoppningen är att fakturan ska slinka igenom utan närmare kontroll.

Telefontrixet

En bedragare ringer upp för att sälja en vara eller tjänst. De har ofta ett väl förberett frågebatteri för att under samtalets gång locka fram ett ”ja”.

– De kan ställa samma fråga på tolv olika sätt och till slut har man sagt ja i något sammanhang. Ett ja som de spelar in och sen använder för att bevisa att man ingått ett avtal, säger Jan Olsson.

Den kortfattade upptagningen kan ge intryck av att parterna kommit överens om ett avtal. Vad som sagts i övrigt i samtalet och de eventuella frågor som ställts kring överenskommelsen finns inte med på inspelningen.

Dolda avtal

Bedragaren försöker få företagaren att signera ett till synes oskyldigt papper där det döljer sig ett avtal. Upplägget bygger på att företagaren får ett utskick där han eller hon ombeds kontrollera att alla uppgifter stämmer gällande företaget; adress, telefonnummer, hemsida osv. Bedragaren kan till exempel hävda att de uppgifterna ska användas till en sökmotor eller katalog på nätet. För att företagarens potentiella kunder ska hitta rätt är det därför viktigt att alla uppgifter stämmer. Företagaren uppmanas att ändra eventuella felaktigheter och skicka tillbaka papperet med alla uppgifter korrekta – självklart signerat.

– I den stund man signerar har man ingått ett avtal som står finstil text eller på baksidan. Ofta rör det sig av någon form av abonnemang som sträcker sig över flera år och som blir väldigt kostsamt, säger Jan Olsson.

I många fall använder sig bedragarna av aggressiva metoder för att lyckas med sina intentioner. De hotar med inkasso, kronofogden och rättsprocesser. Hot som är svåra att stå emot för många småföretagare och grunden för de kriminellas affärsidé. De livnär sig på det faktum att många småföretagare är rädda för att drabbas av en betalningsanmärkning.

– Det är fullt förståeligt att man blir orolig eller rädd. Men om man bestrider fakturan så ger de oftast upp direkt. De driver nästan aldrig kraven vidare, de tycker inte att det är värt besväret, säger Jan Olsson.

För att undvika att drabbas av bedrägeri gäller det med andra ord att alltid vara uppmärksam. Att dubbelkolla utskick och fakturor från okända avsändare. Och om du ändå skulle drabbas – agera direkt.

Jan Olsson
Polisens nationella bedrägericenter.