Se klimatanpassning som en investering

För kommunerna kan klimatanpassningarna ofta betraktas som ett nödvändigt ont. Kostnaden för projektering och uppförande uppstår direkt medan nyttan av klimatanpassningsåtgärden kanske ses först långt in i framtiden. Däremellan tillkommer kostnader för drift och underhåll. Trots att klimatanpassningar oftast onekligen medför en kostnad, blir det i ett längre perspektiv oftast billigare att utföra förebyggande klimatanpassningsåtgärder än att ta kostnaderna för klimatförändringarnas effekter i efterhand. Kommuner bör se klimatanpassningsåtgärder och skadeförebyggande som investeringar vilka leder till lägre kostnader i ett längre perspektiv.  

Arvika kommun drabbades hårt av en översvämning år 2000 då vattnet steg mer än tre meter över medelvattenståndet. De direkta samhällsekonomiska kostnaderna blev stora och bedömdes uppgå till 313 miljoner kronor. För att förhindra ett liknande scenario har kommunen börjat anlägga en skyddsvall. Kostnaden för uppförandet av skyddsvallen väntas uppgå till 110 miljoner kronor.

I Göteborg har man installerat reningsfilter i vattenverk för att minska risken för vattenburna sjukdomsutbrott. Kostnaderna för att installera ultrafilter uppgår till 400 miljoner kronor medan nyttan beräknas uppgå till 2,5 miljarder kronor. Nyttan består i huvudsak av färre sjukdomsfall för perioden 2009-2057. Arbetsmiljön på reningsverket kommer även förbättras.