Låt naturen göra jobbet med grön infrastruktur

Det finns ingen bättre vän i klimatanpassningsarbetet för kommunerna än naturen själv. Med hjälp av gröna områden i stadsplaneringen kan människor, miljö och egendom skyddas då naturens inneboende kvalitéer kan utnyttjas. Grön infrastruktur är ett begrepp som ofta förekommer när det ska beskrivas hur naturen kan hjälpa till med att minska effekterna av klimatförändringarna. Grön infrastruktur, t.ex. parkområden eller våtmarker, ger många positiva effekter och kan exempelvis minska flöden vid skyfall och dämpa temperaturen i samband med värmeböljor.

Grön infrastruktur är även nyttigt för tätbebyggda områden i tider utan extremväder. Träd och växter renar luft, buskar hjälper till att dämpa buller och gräsmattor renar regnet från tungmetaller. Grön infrastruktur är även bra för att främja biologisk mångfald.

Kristianstad är en av de kommuner i Sverige som har kommit långt i sitt arbete med grön infrastruktur. 2019 tog kommunen fram en grönplan för att jobba än mer strategiskt med den gröna infrastrukturen och Kristianstad arbetar nu aktivt med flera klimatanpassningsåtgärder med naturen som sin främsta allierade. Bland annat skapas översvämningsytor och det planteras vegetation i park- och naturmark som kan dämpa flöden vid skyfall. Andelen hårdgjorda ytor i staden ses också över för att vattenavrinningen och extrema temperaturer ska kunna dämpas. 

När Stockholms relativt nya stadsdel Norra Djurgårdsstaden skulle byggas använde sig staden av verktyget ”Grönytefaktorn”. Genom att från första början integrera gröna och blå ytor i planeringsarbetet kunde naturens kvalitéer komma att utnyttjas i stadsplaneringen. De gröna och blå områdena gör området mer attraktiv samtidigt som naturen hjälper till med dagvattenhanteringen och att förbättra luftkvalitén i området.