När nordiska arbetstagare mår dåligt är arbetsgivaren ofta den sista som får veta

Psykisk ohälsa fortsätter att påverka en stor del av arbetskraften i Norden. Fyra av tio nordiska arbetstagare uppger att deras arbetsförmåga någon gång har påverkats av psykisk ohälsa. Bland dem upplevde endast en av fyra att de fick tillräckligt stöd från sin arbetsgivare. Dessutom har en av fyra arbetstagare övervägt att lämna sitt jobb på grund av arbetsrelaterad stress under det senaste året. 

Arbetsgivare spelar en avgörande roll för att skapa en hälsosam och hållbar arbetsplats. Resultaten i If Nordic Health Report 2026 visar att medarbetare värdesätter arbetsgivare som prioriterar hälsa och psykiskt välbefinnande högt. Det understryker vikten av att stötta medarbetarna – inte bara för att behålla kompetens, utan också för att främja långsiktig hälsa och arbetsförmåga. 

Sammanfattning – Arbetsplatshälsa i Norden

Många nordiska arbetstagare upplever att psykiska utmaningar påverkar deras arbetsförmåga, men få involverar sin arbetsgivare när de mår dåligt. If Nordic Health Report 2026 visar att anställda oftare söker hjälp hos vårdpersonal eller hanterar utmaningarna på egen hand än att prata med sin chef. Rapporten pekar på att öppenhet, tidig dialog och en trygg arbetsmiljö är avgörande för att förebygga sjukfrånvaro och ge anställda det stöd de behöver.

Nyckeltal:

  • 40 % av arbetstagarna i Norden uppger att psykiska utmaningar har påverkat deras arbetsförmåga.
  • 46 % av kvinnorna uppger att deras arbetsförmåga har påverkats, jämfört med 34 % av männen.
  • 24 % av arbetstagarna i Norden har övervägt att byta jobb eller bransch på grund av arbetsrelaterad stress eller psykiska utmaningar under de senaste tolv månaderna.

  • Vad gör en arbetsgivare attraktiv? Det viktigaste för arbetstagare i Norden är:
    • Flexibla arbetsvillkor: 60 %
    • Fokus på hälsa och psykiskt välbefinnande: 57 %
    • Hög lön: 45 %

Fyra av tio uppger att deras arbetsförmåga har påverkats

I Norden uppger fyra av tio yrkesverksamma vuxna att deras arbetsförmåga någon gång har påverkats negativt av psykisk ohälsa. Det kan ta sig uttryck i lägre energinivåer, koncentrationssvårigheter eller sjukfrånvaro.

Källa: If Nordic Health report 2026

Andel som har upplevt att psykiska utmaningar har påverkat deras arbetsförmåga:

Kvinnor uppger i betydligt högre utsträckning än män att deras arbetsförmåga har påverkats: 46 procent jämfört med 34 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är tydlig i samtliga fyra nordiska länder. 

Ålder är en annan viktig faktor. Mer än hälften av arbetstagarna i åldern 18–29 år, 53 procent, uppger att psykisk ohälsa har påverkat deras arbetsförmåga. Andelen är fortsatt hög bland personer i åldern 30–44 år, där den ligger på 50 procent, för att sedan minska i de äldre åldersgrupperna. Även om yngre och personer mitt i arbetslivet sammantaget rapporterar störst påverkan är skillnaderna mellan kvinnor och män inom dessa åldersgrupper generellt mindre än för totalen. 

Norge sticker ut som det land där skillnaden mellan kvinnor och män är minst. Bland arbetstagare i åldern 18–29 år uppger unga män till och med i något högre utsträckning än unga kvinnor att psykisk ohälsa har påverkat deras arbetsförmåga: 55 procent jämfört med 52 procent. Det står i tydlig kontrast till Finland, där motsvarande siffror är 42 procent för män och 64 procent för kvinnor. 

Jämfört med tidigare If Nordic Health Reports kan vi se att nivåerna i de flesta nordiska länder i stort sett återgått till dem som noterades 2023. Det är en positiv utveckling, men siffrorna är fortfarande höga och understryker behovet av fortsatt uppmärksamhet. 

Arbetsgivare spelar en avgörande roll för att skapa en hälsosam och hållbar arbetsplats.

Tystnaden kring psykisk ohälsa

När arbetsförmågan påverkades av psykisk ohälsa var den vanligaste källan till stöd en läkare, psykolog eller annan vårdpersonal, vilket uppgavs av 51 procent av de svarande. Andelen var högst i Finland, 62 procent, och lägst i Sverige, 42 procent. 

Familjemedlemmar var den näst vanligaste källan till stöd, 31 procent, följt av vänner, 21 procent. Endast 16 procent vände sig till sin chef, medan bara 4 procent sökte stöd från HR. I åldersgruppen 18–29 år uppgav endast 9 procent att de hade vänt sig till sin chef för att få stöd. 

Anmärkningsvärt är att en av fem inte sökte hjälp hos någon alls. Det visar hur psykisk ohälsa ofta förblir dold för dem som skulle kunna ge stöd. Att skapa arbetsplatskulturer där människor känner sig trygga med att berätta hur de mår och be om stöd är avgörande för både tidiga insatser och förebyggande arbete. 

– När man mår psykiskt dåligt kan det vara ett viktigt första steg att prata med någon. Om du inte känner dig bekväm med att prata med din chef kan du vända dig till en kollega, vän eller familjemedlem. Tveka inte heller att söka stöd hos vården, exempelvis en läkare eller psykolog. Att söka hjälp tidigt kan förhindra att problemen blir allvarligare och förbättra möjligheterna till en snabb återhämtning, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If. 

Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.

Att skapa arbetsplatskulturer där människor känner sig trygga med att berätta hur de mår och be om stöd är avgörande för både tidiga insatser och förebyggande arbete.

Skillnaden mellan behov och stöd är tydlig

Bland de arbetstagare vars arbetsförmåga hade påverkats av psykisk ohälsa var det endast en minoritet som upplevde att arbetsgivaren hade gett dem tillräckligt stöd. I Finland uppgår andelen som inte fick något stöd och inte heller ville ha något till 33 procent. Det kan tyda på en arbetsplatskultur där många medarbetare inte känner sig bekväma med att överhuvudtaget lyfta frågor om psykisk ohälsa.

– Resultaten visar på en dubbel utmaning. Många medarbetare berättar inte för sin arbetsgivare att de mår psykiskt dåligt, och när de väl gör det upplever många att stödet de får är otillräckligt. Kombinationen av tystnad och behov som inte tillgodoses kan leda till att problemen hinner förvärras innan de uppmärksammas och hanteras, säger Kristina Ström Olsson. 

Källa: If Nordic Health Report 2026.

En av fyra har övervägt att lämna sitt jobb

Under de senaste tolv månaderna har 24 procent av de nordiska arbetstagarna övervägt att byta jobb eller bransch på grund av arbetsrelaterad stress eller psykisk ohälsa. Bland personer i åldern 30–44 år stiger andelen till 35 procent. Kvinnor har i högre utsträckning än män övervägt att lämna sitt jobb, 27 procent jämfört med 20 procent. Sverige har den högsta andelen av de nordiska länderna, 27 procent.

Motsvarande siffror för övriga:

  • Danmark 21 %
  • Norge 22%
  • Finland 24 %
  • Norden totalt 24 %

De som i störst utsträckning överväger att lämna sitt jobb är personer mitt i karriären. Det är alltså inte främst de som närmar sig pensionen eller precis har kommit in på arbetsmarknaden som funderar på att byta, utan medarbetare i en fas av livet då både de professionella och privata kraven ofta är höga. 

24 procent av de nordiska arbetstagarna har övervägt att byta jobb eller bransch på grund av arbetsrelaterad stress eller psykisk ohälsa.

Vad arbetstagare efterfrågar – och vad som hjälper

När nordiska arbetstagare får frågan om vad som gör en arbetsgivare attraktiv hamnar flexibla arbetsvillkor högst, 60 procent, tätt följt av ett starkt fokus på hälsa och psykiskt välbefinnande, 57 procent. Hög lön kommer på tredje plats med 45 procent. Rangordningen skiljer sig något mellan de nordiska länderna. I Norge är ett starkt fokus på hälsa och välbefinnande den främsta faktorn för vad som gör en arbetsgivare attraktiv. 

Resultaten tyder på att flexibilitet och ett starkt fokus på hälsa och psykiskt välbefinnande bidrar till att göra en arbetsgivare attraktiv, men att dessa faktorer inte ensamma är tillräckliga för att komma åt grundorsakerna till stress och psykisk ohälsa. 

Även om flexibilitet värdesätts pekar arbetstagarna i högre grad på regelbunden fysisk aktivitet, ekonomisk trygghet, struktur, förutsägbarhet och rimliga förväntningar som faktorer som skulle minska stressen i vardagen. Som jämförelse uppger endast 12 procent att större möjligheter att arbeta hemifrån skulle minska deras stress. Dessa faktorer påverkas alltså mindre av var arbetet utförs och mer av hur arbetet organiseras och leds. 

De viktigaste faktorerna för en attraktiv arbetsgivare enligt nordiska arbetstagare

Källa: If Nordic Health Report 2026

Att hantera psykisk ohälsa kräver mer än ett förmånspaket.

Arbetsplatsen som hälsoarena

Psykisk ohälsa är utbredd i det nordiska arbetslivet, men förblir ofta osynlig för arbetsgivarna trots att den påverkar både individer, organisationer och samhället. Konsekvenserna kan visa sig i form av nedsatt arbetsförmåga, sjukfrånvaro och medarbetare som överväger att lämna sina jobb helt och hållet. 

Utmaningen är inte unik för Norden. Enligt Världshälsoorganisationen WHO visar beräkningar som publicerades 2022 att depression och ångest orsakar 12 miljarder förlorade arbetsdagar globalt varje år, till en kostnad av närmare 1 biljon amerikanska dollar i förlorad produktivitet. 

Att hantera psykisk ohälsa kräver mer än ett förmånspaket. Det kräver arbetsplatser där medarbetare känner sig trygga med att lyfta problem innan de når en kritisk nivå, där förväntningarna är tydliga och där tidiga tecken på överbelastning uppmärksammas och hanteras. Ledarskapet är lika viktigt som riktlinjerna. 

– Resultaten visar också att 52 procent av människorna i Norden upplevde ofrivillig ensamhet under det senaste året. Det som människor främst uppger att de behöver för att minska ensamheten är en känsla av tillhörighet och meningsfulla aktiviteter. Här kan arbetsplatsen spela en viktig roll, säger Kristina Ström Olsson. 

Arbetsgivare har också ett tydligt ansvar för den psykosociala arbetsmiljön och för att förebygga arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa. 

Arbetsgivare som investerar i förebyggande hälsoinsatser och agerar effektivt när medarbetare mår dåligt gör mer än att främja personalens välbefinnande. De stärker förmågan att behålla medarbetare, motståndskraften och produktiviteten – samtidigt som de minskar de betydligt större kostnader som uppstår när problem hanteras först efter att de har hunnit förvärras.

Läs även: Flest skilsmässor i oktober – livskriser vanligaste skälet att söka samtalsstöd

Oktober är den månad då flest skilsmässor registrerades i Sverige under perioden 2000–2024, visar en sammanställning som If gjort av statistik från SCB. En separation kan påverka både måendet och orken i arbetslivet.

Läs pressmeddelandet här

Om undersökningen

Artikeln bygger på en nordisk undersökning som Verian genomförde på uppdrag av If. Totalt deltog 4 126 personer i Sverige (n=1 001), Danmark (n=1 033), Norge (n=1 014) och Finland (n=1 078) under perioden 4–16 februari 2026. Resultaten har viktats utifrån kön, ålder och geografisk hemvist för att vara representativa för befolkningens attityder. Frågorna om att söka hjälp och om stöd från arbetsgivaren besvarades av de 1 646 respondenter som uppgav att deras arbetsförmåga hade påverkats negativt av psykisk ohälsa. 

Läs våra tidigare rapporter och artiklar

Här hittar du rapporter och artikar som vi publicerat längs med åren. 

Våra hälsorapporter